Dagens paket i adventskalendern var fyllt med guld. Blomma med blad, brads och något pärliknande, men ändå inte...kommer inte på ordet.
Jag har en halvtaskig kväll igen. Det är ofta jag tänker tillbaka på mitt liv, livet jag hade innan detta. När jag var norrlänning och gjorde mycket tokiga grejer. Det är ju inte mer än 2,5 år sedan. Hemska tanke vad tiden går.
Men där borta, där hemma finns fortfarande min gumma..min granne som jag inte kan låta bli att sakna..sakna så att det gör ont.
Tyvärr har vi kommit varandra allt längre bort, men jag vet att hon saknar mig också ibland och jag kommer alltid vara hennes gummibrud:-)
Det var så skönt, man kunde gå upp ta en cigg och en öl och bara känna lugnet. Lyssna på underbar musik och ha roligt. Hon var speciell på det sättet att hon kunde tanka hem helkonstig musik som man inte kunde göra annat än att skratta åt.
Å våra meningslösa LAN....I ett pluttigt vardagsrum satt vi 3 ibland 4 pers och gjorde inget viktigt alls. Vi satt på hubben, lyssnade på musik och rökte som borstbindare. Visst det kanske inte är ett liv i sig, men på någotvis betydde det massor.
Min gumma kunde vara skit less på mig som bara pratade och pratade, pratade så mycket om inget och allt så vi var tvungna att ha tysta minuter för att jag skulle hålla käft:-)
Men hon fanns alltid där för mig...vi kunde prata om allt.
Hennes dåvarande sambo var något av dess like, ja vad ska man säga?? en underbar människa.
Tyvärr skildes vi som ovänner, men han finns ofta i mina tankar.
För något år sedan ställde han till det lite för sig och trots att jag satt i dålig sits själv tog det mig extremt hårt. Jag har tyvärr inte prata med honom sedan jag flyttade....kanske det är en idé och försöka sträcka ut en hand, har ju egentligen ingenting att förlora.
Jag önskar mitt liv våre annorlunda att jag återkommer en dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar