torsdag 1 november 2007

En scrappares sköna känslor

Idag när jag vaknade kände jag mig ganska trött. Satte mig vid datorn och tänkte att jag skulle behöva göra något att äta, Raskt kom jag att tänka på nalle har ett stort blått hus (en gammelfavorit sonen hade som yngre). Själv tycker jag han är ganska mysig när han dansar fram och sjunger "va e det för post ida, va e de för post ida. Va e det för post ida, va e det för post idaaaaaa??". Det var ju samma fråga jag hade.
Jag fick min tång tillsammans med 2 söta blom dies. Det känns kul, att man äntligen fått något man gärna velat ha (trots att jag förstört sambons julklappsplaner).

Jag blir även alldeles varm i kroppen av all positiv feed back jag har fått på mitt röda projekt och även på min "gymet" LO. Det blir så mycket roligare när även andra tycker att man gör någonting bra, även om jag scrappar för min skull.

Det känns som det finns hopp och att utvecklingen går framåt.

Den 11:e är det dags för scrappandets fortsättningskursen. Det ska bli jätte roligt och jag har sett fram emot det. Man har så mycket kvar att lära...fast samtidigt tror jag aldrig man blir full lärd!

2 kommentarer:

Monika sa...

Det är det fina med livet i allmänhet, man blir aldrig färdiglärd, man lär sig nytt varje dag.

Grattis till nya leksaken!

Anonym sa...

Nämen GUUUUUUUUUUUUD vilken snygg tång du fått och vilka URLÄCKRA blomdies;-) ;-) ;-) *blinkar*
Hoppas du blir nöjd med den vännen och att du får användning för diesen:-)
Kram